Språket är viktigt för människan och inte minst för att det talar om ursprung och sammanhang. När över en miljon svenskar emigrerade till USA följde också svenskan med, och många amerikanska ord och uttryck fick svengelska motsvarigheter.
I ett tidigare inlägg skrevs det om olika ekonomiska termer som det är bra att förstå innebörden utav. Bland annat ord som ränta, amortering, annuitet och så vidare. I dag skrivs det i stället om hur språket förändras och hur man tar med sig sitt språk när man emigrerar. Detta att arabiska är det näst största språket i Sverige och att när svenska emigrerade till USA så tog de med sig sitt språk och blandade det med engelskan.
Många amerikaniserade sina svenska ord
I en artikel i Svenska Dagbladet går det att läsa om hur det mellan 1823 och fram till åtminstone 1920 emigrerade närmare 1,2 miljoner svenskar till USA. Många valde att slå sig ner i Chicago med omnejd och när de bosatte sig nära varandra fortsatte de även att prata svenska mellan sig. Men på ett ganska kort tag började amerikanskan att ta över mer och mer, medan svenska ord fick amerikaniseras för att leva kvar. Amerikansksvenska ord och utryck spreds i svenskspråkiga tidningar och på ”svenska” gudstjänster, något som gjorde att svenskar förstod varandra. Några försvenskningar av amerikanska ord är följande:
- Travel blev travla
- Dig blev digga
- By foot blev fotade
- Stove blev stove
- Reaper (slåttermaskin) blev riper
Intressant är också hur en del svenska ord ändrade betydelse i mötet med engelskan, som att långsamt skiftade betydelse till ensam efter det snarlika lonesome på engelska – Svenska Dagbladet